sv

Litet om Alina

Mina viktiga värde


När jag fick frågan om att ställa upp till riksdagsvalet 2023, måste jag fundera över mitt svar några gånger. Även om tanken på att bedriva nationell politik länge funnits i mina drömmar, måste frågan vägas noggrant från många vinklar och det gick inte att göra förhastat. I politiken behöver man tjock hud och mod, modet att fatta beslut, även om de sällan är lätta. Det kan bli fult även på kommunal nivå, men högre upp blåser det ännu mer. Ändå sade jag ja. Jag är inte rädd för utmaningar.

Ur beslutets synvinkel var stödet och uppmuntran hemifrån väsentligt. Jag kan vara glad och stolt över att det mest värdefulla stödet kommer från min egen familj, för det gjorde det möjligt för mig att bli en kandidat. Är det inte ganska bra att även en arbetande mamma kan hålla på med politik nuförtiden?

När jag tänker på vår tids utmaningar växer min önskan att påverka gemensamma frågor. Jag vill inte titta från sidan, jag vill agera, lägga korten i högen och ta ansvar. Jag känner att jag är en lämplig person för uppdraget som riksdagsledamot, för att tjäna folket.

Jag är en 33-årig mamma, företagshälsovårdare och kommunstyrelsens ordförande från Evijärvi. Jag föddes i Lestijärvi i en bondfamilj. Så man kan verkligen säga att jag är från landet. Lestijärvi är en riktigt liten kommun i mellersta Österbotten. idag bor det 700 invånare. Jag är den yngsta av sex barn, ett litet linnehuvud. Redan hemma lärde jag mig innebörden av arbete och flit. Med min mammas hjälp har jag stöttat jägare och träffat människor, sagt ett eller två ord på tyska också. Stora fester anordnades av hela familjen. 90-talet var en fantastisk tid på det området. Med min pappa har jag åkt runt på marknaderna och bakat bullar och en sommar röjde jag skogen. Senare skaffades ett taxikort. Man kan säga att entreprenörskap och hårt arbete sitter verkligen djupt i oss alla syskon och det måste vi tacka våra föräldrar för. Modellen för att utföra arbete lär man sig hemifrån.

Jag känner personligen att välmåendet för oss alla utgår från familjen. Jag har fått uppleva olika familjeformer: kärnfamilj, ensamstående föräldraskap och till och krångligheter av bonusfamiljer. Familj som begrepp har förändrats och det finns olika familjer. Idag finns det olika utmaningar inom området föräldraskap och utbildning. Jag känner att jag har en verklig förståelse för dem. Jag har tagit hand om de äldre och jobbat på sjukhus. Nu som företagshälsovårdare har jag daglig kontakt med företag och anställda inom olika branscher, vilket ger ett intressant gränssnitt mellan hälsa och arbetsliv. Sammanfattningsvis kan jag verkligen konstatera att jag är för familjers, arbetes och hälsans skull.

Därefter ska jag kort nämna några toppteman som vi måste ta hänsyn till på partinivå, men också i beslutsfattande inom alla områden.

Inhemsk matproduktion måste definitivt satsas på. Mat är den viktigaste delen av vår försörjningstrygghet. Vi måste säkra och möjliggöra jordbruket som ett medel för försörjning. Vårt lands ekonomiska utmaningar måste lösas på ett hållbart sätt. Ingen mer skuld genom att ta på sig skulder. Arbetskraftsbristen inom vårdsektorn, liksom inom andra sektorer, kräver åtgärder. Arbetslivet måste göras mer attraktivt för unga och de som redan är i arbetslivet. Enligt min mening bör marginalisering av unga förhindras från tidig barndom, framför allt genom att stödja familjer, vägleda utbildning och föräldraskap. Vårdsektorns attraktionskraft måste ökas genom att förbättra arbetsvillkor och trivsel i arbetet, utveckla vikariearrangemang och ta hänsyn till arbetets ansvar och utmanande karaktär vid anställning. Utbildningsutbudet ska hållas mångsidigt. Utöver högskolor finns det också ett behov av högkvalitativ yrkesutbildning, eftersom allt arbete är värdefullt. Att arbeta borde vara mer lönsamt för friska personer i arbetsför ålder än att stanna hemma. De äldres ensamhet är också något som måste åtgärdas. Precis som med problemet med ungdomsmarginalisering tror jag att lösningen kan hittas i att stärka gemenskapen. Låt oss gå tillbaka till Hela byn växer -ideologi och här lyfts vikten av samarbete med organisationer fram. Som boendealternativ för äldre bör möjligheterna till gemensamt boende ökas och familjevårdens status stärkas.

Centern är ett parti för vanligt folk, vi bär ansvaret för en trygg och smidig vardag. I kristider såg jag troende människor nå ut till dessa grundläggande saker. Rättfärdighet, ärlighet, brobyggande, förmåga att samarbeta och kompromissa. Det är politik av centern och jag har också implementerat dessa saker i min egen vardag och mitt beslutsfattande. Det är viktigt att levnadsvillkoren uppfylls i hela Finland. Låt oss behålla hela Finland bebott. Alla kan välja om de vill bo på landet eller i stan. Alla har samma möjlighet att studera och få sjukvård. Vi alla har likadant möjlighet till en trygg vardag och försörjning. Jordbruket är livsnerven i hela landet. Det här är grunderna jag står bakom.

Att återgå till denna kärnidé av centern och hålla fast vid den kommer också att bära frukt i det kommande riksdagsvalet. Jag är själv engagerad i att arbeta för Centern. Men framför allt, när jag fattar ett beslut, agerar jag som mig själv, enligt mina egna värderingar, färdigheter och styrkor. Jag är motiverad för att lära mig och ta reda på saker. Jag är ärlig i mina handlingar och står bakom mina löften. Min bortgångne far brukade ibland påminna oss barn om att alltid komma ihåg var ni kommer ifrån. Från Grund-Kiiskilä. Pappa blev lite utskrattad då, men det kanske låg riktig visdom gömd i orden. Det är inte bra att glömma rötterna. Den erfarenhet jag har fått i mitt arbete som företagshälsovårdare, i mitt privatliv och i mina förtroendeuppdrag har ökat mitt intellektuella kapital och jag har lärt mig att möta olika människor. Tommy Tabermann hade också en liknande tanke som talar till mig.

"Att bli stark, att hålla sig mjuk. Det finns nog av en dröm för en livstid."

Jag är Alina Lehto. Jag är centerns kandidat i riksdagsvalet 2023. Jag jobbar för arbetet, familjer och hälsan. Nu är Alinas tid!


-Alina Lehto 30.1.2023

 

Bild: JP Hiirikoski
Bild: JP Hiirikoski